Erich Honecker, född 25 augusti 1912 i Neunkirchen (Saar) i Tyskland, död 29 maj 1994 i Santiago de Chile i Chile, tysk politiker (kommunist); partichef i Östtyskland (DDR) 1971-1989, statsöverhuvud 1976-1989.

Honecker påbörjade sin politiska bana som 18-åring, då han gick med KPD, Kommunistische Partei Deutschlands. Under tiden då Naziregimen styrde i Tyskland satt han stundvis fängslad. Hans politiska aktivitet under nazitiden bestod av att företräda KPD i Saarland och att propagera mot ett återinträde i Tredje riket, då Saarland vid den tiden inte hörde till Tyskland.

Under 1950-talet gjorde Honecker karriär som ledare för FDJ, DDR:s scoutinspirerade politiska ungdomsrörelse och kunde sedan stiga i graderna. 1971 efterträdde han den åldrige och försvagade Walter Ulbricht som generalsekreterare i Tysklands socialistiska enhetsparti (SED), DDR:s statsbärande parti.

Honecker blev symbolen för DDR-styret med allt större ekonomiska och sociala problem men med få närmanden till Västtyskland. Dock hölls toppmöten: 1981 besökte den västtyske kanslern Helmut Schmidt DDR och 1987 gjorde Honecker för första gången ett officiellt statsbesök i Bonn. Bonn-besöket ansågs tydligt markera Tysklands delning i två stater och som Honeckers stora stund utrikespolitiskt.

Men DDR:s dagar skulle visa sig vara räknade och den 17 oktober 1989 avsattes Honecker av politbyrån och han flydde så småningom till Moskva. Han efterträddes som DDR:s president av Egon Krenz. När det nya Ryssland (OSS) inte längre kunde bevilja Honecker politisk asyl utlämnades han 1992 till Tyskland. Där ställdes han inför domstol anklagad för att vara ansvarig för mördandet av de hundratals människor som, i samband med flyktförsök, miste livet längs den tysk-tyska gränsen. Efter att tysk domstol på grund av hälsoskäl släppte honom 1993, flydde han tillsammans med sin fru Margit till dottern i Chile där han i maj 1994 avled i levercancer.

Erich Honecker kremerades och askan är i hans familjs ägo.