Nikíta Sergéjevitj Chrusjtjóv (info) (ryska: Никита Сергеевич Хрущёв), född 17 april (5 april enl. gamla stilen) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk, Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva, Ryssland (i dåv. Sovjetunionen), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef; förstesekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och därmed Sovjetunionens ledare 7 september 1953-14 oktober 1964.

Chrusjtjov var under inbördeskriget efter oktoberrevolutionen soldat i Röda armén. Under mellankrigstiden jobbade sig Chrusjtjov upp inom partihierarkin, var bland annat partichef i Ukraina och sedan i Moskva. Enligt referenserna i Montefiores "Stalin - den röde tsaren och hans hov" stödde Chrusjtjov och deltog aktivt i Stalins terror där han till exempel beordrade massavrättningar av 55 741 offentliganställda och partifunktionärer vid en utrensningsvåg i Moskva, när han tilldelades från politbyrån en "avskjutningskvot" på 50 000 påståda "fiender" och "spioner". En stor del av dokumentationen om övergreppen förstördes sedan när Chrusjtjov kom till makten.

Chrusjtjov deltog i andra världskriget som generallöjtnant.

Vid Stalins död 1953 kunde Chrusjtjov gripa makten, först kollektivt tillsammans med Malenkov och Molotov, men snart hade Chrusjtjov tagit full kontroll.

Den tjugonde partikongressen 1956 blev epokgörande för sovjetkommunismen, när Chrusjtjov tog avstånd från personkulten efter Stalin och dessutom talade om Stalins terror mot de sovjetiska folken, något som starkt bidrog till brytningen med Kina och Albanien i början av 1960-talet. Chrusjtjov möttes av två revoltförsök mot det sovjetkontrollerade kommunistiska styret år 1956 - i Polen och Ungern. I Polen lyckades Władysław Gomułka förhandla sig till en fredlig lösning och viss liberalisering efter arbetarupproret i Poznań, medan i Ungern ledde liknande oroligheter till Ungernrevolten den 23 oktober 1956 som blodigt har slagits ner av Röda armén.

Trots att Chrusjtjov tog avstånd från Stalins terror och det skedde viss normalisering av vardagslivet för sovjetinvånarna, fortsatte dock förföljelse av oliktänkande och andra obekvämma grupper med avrättningar och deporteringar till GULAG.

Chrusjtjov var ledare för Sovjetunionen under Kubakrisen, då det var väldigt nära att ett kärnvapenkrig bröt ut mot USA.

Efter misslyckandet i samband med Kubakrisen, och inte minst det fiasko Chrusjtjovs jordbrukspolitik medfört för den sovjetiska matförsörjningen, blev han 1964 avsatt och ersatt av Brezjnev. En del i hans fall var hans njugga attityd emot flygindustrin och hans fascination av raketteknologi.

Den tid som återstod av livet fick Chrusjtjov tillbringa i husarrest i sitt hem i Moskva.