Leonid Iljitj Brezjnev, född 19 december 1906 i Kamenskoje i Ukraina, död 10 november 1982 i Moskva, sovjetisk politiker och generalsekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå. Från 1977 även ordförande i Sovjetunionens högsta sovjets presidium. I egenskap av dessa poster var han Sovjetunionens ledare 1964 till 1982.

Utbildade sig till ingenjör. Brezjnev gjorde karriär inom den sovjetiska statsmakten och gick segrande ur den maktkamp som utspelade sig efter att Nikita Chrusjtjov avsatts. År 1964 var Brezjnev ensam ledare för supermakten Sovjetunionen genom sin post som generalsekreterare i kommunistpartiet.

Det finns två bilder av Brezjnev: Dels den att hans tid vid ledningen innebar stagnation, dels den att hans tid vid ledningen innebar stora framsteg för det sovjetiska samhället. Jämfört med föregångaren Chrusjtjov var Brezjnev en konservativ kraft.

Under Brezjnevs tid myntades Brezjnevdoktrinen i samband med att Tjeckoslovakien invaderades 1968. Sovjetunionen expanderade sin intressesfär utanför Europa, och tävlade med amerikanerna i såväl Latinamerika, Afrika som Asien. 1979 gick Sovjetunionen också till fullt militärt angrepp på en stat utanför östblocket: Invasionen av Afghanistan.

En milstolpe i den sovjetiska historien kom också 1975, när den nya Brezjnevförfattningen ersatte den gamla Stalinförfattningen från 1936 som Sovjetunionens grundlag.